Tidigare har Arielspace publicerat en årskrönika om den internationella rymdverksamheten. Här är ett axplock av svenska rymdhändelser. (Källor är Rymdstyrelsen, Swedish Space Corporation, IRF, Regeringen, Space News)
Januari. Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 32 miljoner kronor.
Februari Solar Orbiter sänds mot solen, med svenskt bidrag. Frågan som man hoppas att Solar Orbiter ska kunna svara på är: Hur skapar och styr solen den ständigt föränderliga rymdmiljön i vårt solsystem? Idag vet vi att solen skapar något som kallas för heliosfären. Den är som en gigantisk bubbla av laddade partiklar och magnetfält som solen ”kastar” ifrån sig. Heliosfären sträcker sig så långt som dubbla avståndet till Pluto och omsluter varje planet i vårt solsystem.
Men att förstå solvindens ursprung och källan till variationer i solvinden är fortfarande ett av många mysterier och därmed en av de viktigaste uppgifterna för Solar Orbiter. Farkosten kommer därför resa innanför Merkurius bana och nå ett avstånd på cirka 42 miljoner kilometer från solen. Där kommer Solar Orbiter att mäta magnetfält, vågor, energetiska partiklar och plasma som kommer från solen och studera dem på nära håll – innan de modifieras och beblandas med andra partiklar under sin långa resa från solen.
För att kunna göra detta har Solar Orbiter utrustats med ytterst avancerad teknik och tio forskningsinstrument. Sex av dem ska titta på solen och fyra mäter den lokala solvindsplasman. Flera av delarna har man utvecklat och byggt här i Sverige.
På Institutet för rymdfysik i Uppsala har man bidragit med elektroniken till ett av de fyra instrumenten, kallat RPW (Radio Plasma Wave), som ska mäta plasmavågor i solvinden.
Det svenska rymdföretaget OHB Sweden har designat, byggt och installerat Solar Orbiters framdrivningssystem, det vill säga raketmotorsystemet på farkosten. Solar Orbiter kommer att göra nio gravitationsslungor under sin över tio år långa färd till solen – åtta runt Venus och en runt jorden. Solar Orbiters framdrivningssystem består av två bränsletankar, 18 raketmotorer och ett komplett system för temperaturkontroll.
Ytterligare ett svenskt bidrag kommer från Ruag Space i Göteborg. De har bland annat försett Solar Orbiter med värmeisolering och skelett, eller struktur som det heter på rymdspråk. Värmeisoleringen för Solar Orbiter är extremt viktig då farkosten kommer att utsättas för extrem hetta när den börjar närma sig solen och nå temperaturer upp mot 520 °C. Samtidigt kommer farkostens baksida befinna sig i betydligt kallare temperaturer vilket man också behöver ta hänsyn till.
Ruag Space har också försett Solar Orbiter med dess omborddatorn – farkostens hjärna. Omborddatorn kontrollerar alla satellitfunktioner, lagrar all vetenskaplig data och gör det möjligt för farkosten att kommunicera med jorden.
Också i februari: Svenska raketprojektet Spider-2. Spider-2 skickades upp med en enstegs-raket, motorn brann i cirka en minut och därefter flög raketen tyngdlöst och nådde en höjd på ungefär 120 kilometer innan den föll tillbaka ner mot jorden. På vägen upp släpptes tolv friflygande mätenheter ut åt olika håll. Åtta stycken mätte elektriska och magnetiska fält samt parametrar av joniserade delen av atmosfären (plasmat). De övriga fyra, så kallande fallande sfärerna, användes för att få fram tätheten och temperaturen hos den neutrala gasen i atmosfären. Utöver dessa friflygare enheter fanns även ett antal instrument i främre delen av raketen, som mätte plasmaparametrar och norrskenets UV-ljus.
Med Spider-2s experimentet vill man undersöka fysikaliska processer i den delen av jonosfären som varken kan nås av satelliter – då de brinner upp på så låg höjd – eller av ballonger, som kan inte stiga så högt upp. På det sättet är området kring 100 kilometers höjd bara tillgänglig för mätningar på plats med hjälp av raketer.
Man har studerat jordens omgivning i några årtionden nu men området kring 100 kilometers höjd är ett av de minst utforskade.
Mars. RUAG Space är en ledande leverantör av rymdprodukter. Företaget har nu ingått ett långsiktigt avtal med GK Launch Services för att leverera adaptrar och separationssystem till Soyuz 2-raketerna. Produkterna kommer att produceras på RUAG Space i Linköping.
April. En särskild utredare ska göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet.
Också i april. En enklare version av Jupiter-sensorn Jovian plasma Dynamics and Composition Analyzer (JDC) lämnade IRF i Kiruna för mekaniska tester i Stockholm.
Den enklare modellen kallas för Structural and Thermal Model (STM) och är både mekaniskt och termiskt representativ för att platsa som flygmodell ombord på JUICE (Jupiter ICy moons Explorer). Dess effektförbrukning och värmeutveckling är detsamma som hos flygmodellen.
Augusti. Unibap utvecklar SpaceCloud Services (USS) med stöd från ESA och Swedish Space Corporation. Ett planerat samarbete ska skapa system för satelliter och satellitkonstellationer där databearbetning sker i molnet.
Också i augusti: Satellitoperatören Orbcomm, satellitbyggaren AAC Clyde Space och Saab arbetar på en cubesat för kommunikation med fartyg. Studien ska leda till en satellitkonstellation. Trafikverket betalar 12,2 miljoner till AAC Clyde för satelliten, som ska byggas i Uppsala.
September. Jan-Erik Wahlund och andra forskare överlämnar ett unikt mätinstrument tillverkat av IRF till Tekniska Museet i Stockholm. En exakt kopia färdades med Cassini till Saturnus.
Också i september. En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen. Särskild utredare blir Göran Lundahl som är lagman vid Lunds tingsrätt.
– Företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet behöver goda förutsättningar att utföra och utveckla svensk rymdverksamhet. Göran Lundahl är mycket lämpad att se över rymdlagstiftningen och jag är glad att utnämningen nu kan ske, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning, forskning och rymd.
Utredaren ska bland annat se över vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet. I uppdraget ingår även att undersöka om det behövs bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot. Vid översynen ska också tas hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen, samt folkrättsliga förpliktelser.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 17 september 2021.
September igen. Den helt nya V2.1-motorn som ska ta Ariane 6 till rymden har acceptanstestats . Bärraketen är den senaste generationen i det långvariga Arianeprogrammet och precis som till dess föregångare har GKN Aerospace bidragit med nyckelkomponenter.
Va! Ännu mer i september. Denna månad hölls den årliga vetenskapsfestivalen Astronomins dag och natt. Festivalen bjöd på en heldagssändning på nätet, fysiska evenemang i hela landet.
Oktober. (Källa: SVT) Regeringen satsar de pengar som behövs för att kunna börja skjuta upp satelliter från rymdbasen Kiruna. Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter, säger Matilda Ernkrans (S), rymdminister.
I dag skjuter Esrange upp raketer som når tyngdlöst tillstånd för att sedan ramla ned på marken igen. Med den nya satsningen krävs raketer som är minst tre gånger så stora som Maxus-raketerna, som är de största vid Esrange idag, samt en ny ramp som de kan skjutas upp från.
Det är till detta man ska använda pengarna som nu utlovas av Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och ansvarig för rymdfrågor.
– Regeringen skjuter till 90 miljoner över tre år för kunna börja skjuta upp satelliter. Pengarna kommer redan i år för att kunna starta projektet, säger Matilda Ernkrans.
Också i oktober. Företaget RUAG Space med säte i Göteborg och Linköping har levererat hjärnan, eller omborddatorerna, till den nya europeiska satelliten Sentinel-6. Satelliten är en del av EU-projektet Copernicus som ska ge värdefulla data om väder och klimatförändringar på jorden.
November. NASA arbetar sedan flera år tillbaka på en ny typ av rymdfarkost som delvis ska ersätta de tidigare rymdfärjorna. Orion Multi-Purpose Crew Vehicle (MPCV), som är farkostens fullständiga namn, ska bli nästa generations rymdfarkost och kunna ta astronauter till nya spännande platser i vårt solsystem. År 2024 planerar NASA att använda den vid nästa bemannade resa till månen, som en del av det stora Artemis-programmet. På längre sikt har programmet målet att kunna skicka astronauter till Mars.
Det svenska rymdteknikbolaget OHB Sweden har byggt testmodellen som nu formellt har överlämnats till NASA. Trots att själva testmodellen inte ska skickas ut i rymden har den en viktig roll i utvecklingen av Orion: att se till så att allt fungerar som planerat. Modellen används framförallt för att testa alla motorer och bränslesystem innan Orion tas i bruk.
December. Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre forskare för upptäckten av svarta hål som har gett oss en viktig förståelse för universum. Priset delas mellan Roger Penrose teoretiska upptäckt där han år 1965 lyckades med att teoretiskt beskriva ett svart hål som en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin. Den andra halvan av priset tilldelas Reinhard Genzel och Andrea Ghez som genom experiment och observationer med teleskop i Chile och Hawaii hittat ett supermassivt objekt i Vintergatans centrum. Deras upptäckt bygger på den teoretiska grund som Roger Penrose definierat och det massiva objektet tros vara ett svart hål.(Text från Rymdstyrelsens webbplats).
Också i December. Rymdstyrelsen beslutade att bevilja forskningsanslag till dflertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 20 miljoner kronor.