Christer Fuglesang Center arrangerade en dag ägnad kombinationen rymden/klimatet torsdag 26 oktober. Eventet hölls vid Space Arena, ett gamecenter vid Sergels torg, och man hade Rotary som samarbetspartner.
Jag var Svenska Rymdsällskapets observatör och lyssnade på tal av bl.a. utbildningsminister Mats Persson och astronauten/professorn Christer Fuglesang.
Natuschka Lee fanns i publiken, hon är medlem både i Rymdsällskapets och Fuglesang-centrets styrelser.
Några reflektioner:
Jag tyckte att alla talare var bra, presentationerna var på engelska som alla hanterade bra, och alla mycket intressant att berätta om rymdverksamhet, klimatet eller sin egen verksamhet.
Utbildningsministern Mats Persson pratade om betydelsen av svensk rymdverksamhet och hur den inspirerar ungdomar. Han ville gärna lyfta fram att Sverige har fått en ny astronaut. DÄREMOT nämnde han inte att processen med en ny rymdlag verkar ha helt avstannat. Utredningen presenterades för två år sedan, remisserna kom för ett år sedan, men än syns lagförslaget inte till i riksdagen. Där ska ju ändå finns en paragraf om miljön på jorden och i rymden.
Rymdstyrelsens generalsekreterare Anna Rathsman gav oss en trevlig och intressant presentation av svensk rymdverksamhet.
Den tredje talaren var Mathias Sundin, tidigare riksdagsledamot, nu grundare av stiftelsen WARP. Syftet med den sägs vara att framhäva all positiv utveckling som äger rum på vår planet. Mathias säger att rapporteringen och den allmänna inställningen är att allt är så dåligt, det positiva behöver lyftas fram.
Jag håller med om att det är bra att se positivt på nuet och framtiden och att arbeta för att finna lösningar på problem. Men jag tycker att han blandar ihop två skeenden. De flesta människor är positiva till den ökning av mänsklighetens kunskap och dess tillämpningar som hela tiden sker. Alla vill äta bra mat, bo bra, åka bil, flyga på semester, titta på TV och äga en dator/mobil.
Men ovanpå den basen av utveckling händer många dåliga saker. Kriminalitet, fattigdom, krig, propaganda, hatiska människor. I många länder råder diktatur. I det kortare perspektivet är mycket dåligt och i många fall blir saker och ting sämre.
Zeynep Kahraman-Clause berättade om SHIFT-projektet.
Ett kap var att professor John Hassler talade. Han hade bara några dagar innan överlämnat en utredning om klimatmålen till regeringen.
Cecilia Hertz arbetar med att överföra teknikideer från rymdverksamhet till användningsområden på jorden. Hon berättade om sin karriär och om sina senaste aktiviteter.
Christer Fuglesang stod för dagens märkligaste presentation. Han och hans studenter på KTH har utrett och räknat på vad som krävs för att placera en gigantisk rymdstruktur i en Lagrange-punkt mellan Jorden och solen, med syfte att skärma av lite av den värmeenergi som strömmar mot Jorden. Som en sorts plan B ifall mänskligheten inte lycka så bra med att minska koldioxid-utsläppen.
Det fanns fler talare. Professor Marcello Romano från Italien, Space systems Enginering. Fredrik Winberg representerade ett företag som tillverkade nya material, bl.a används ett av dessa nyheter i rotorbladen på den lilla helikopter/drönare som flyger omkring på Mars. Slutligen talade Ingmar Rentzhog, som startat ett samarbetsnätverk med namnet We dont have time. Jag noterade att han var den ende av talarna som ställde uttalade krav på politikerna i Sverige och andra länder: Gör något genast.
Föredragen och även de samtal jag förde vid mingel, vid fika och lunch, ökade min kunskap om klimat och hur rymdverksamhet kan bidra till lösningen av klimatproblem.
Som många sa: Vi måste känna hopp! Problemen är stora men många anstränger sig att bidra till lösningen.