Yttrande över SOU 2015:75 En rymdstrategi för nytta och tillväxt

Svenska Rymdsällskapet (SvR) är en av Sveriges äldsta rymdföreningar som på ideell grund sedan 1984 arbetat för att främja svensk rymdverksamhet och rymdfart (www.svenskarymdsallskapet.org). Vi vill lämna följande synpunkter på den föreslagna nationella rymdstrategin.

SvR ser generellt mycket positivt på utredningens förslag till strategisk inriktning och mål, och anser det också positivt att Rymdstyrelsens medelsram ökas för att kunna nå dessa mål.

Vi anser det viktigt att bland utredningens omfattande förslag särskilt prioritera

–          Minimera och hantera mängden rymdskrot.

–          Rymdverksamheten bör bidra till ett väl fungerande samhälle. Rymdverksamheten ska också vara ett verktyg för utveckling och innovation som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Sverige bör i det sammanhanget vara en framstående rymdnation. 

–          Rymdverksamheten bör bidra till att vi har starka och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer i Sverige som ger ökad kunskap om universum, vårt ursprung och våra livsbetingelser på jorden. 

–          Aktörerna inom svensk rymdverksamhet ska attrahera både flickor och pojkar till att söka tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasienivå och eftergymnasial utbildning. 

–          De legala förutsättningarna för rymdturism bör ses över. När  den  svenska  rymdlagen  ses  över  bör  även  rymdturism  om fattas av revisionen. 

–          Möjligheten att sända upp mindre satelliter i omloppsbana från Esrange bör prövas. 

–          Sverige bör vidga begreppet rymdverksamhet till att också inkludera utveckling av produkter och tjänster som använder rymdsystemen. Rymdindustrin bör stärka arbetet för kommersiella följdaffärer.

SvR anser dock att utredningen har haft ett alltför snävt perspektiv på och i otillräcklig utsträckning utvecklat två frågor, som SvR anser är viktiga för svensk rymdverksamhets långsiktiga utveckling, legitimitet och samhällsnytta. Dessa bedömer vi vara dels frågorna om innovationer baserade på rymdverksamhet och dels rymdverksamhet som en drivkraft för barn och ungdomar att intressera sig för och göra utbildningsval baserade på tekniska och naturvetenskapliga ämnen.

När det gäller innovationer fokuserar utredningen i hög grad på möjligheter med satellitnavigering, och användningen av satellit- och jordobservationsdata som kan användas av företag och offentliga aktörer för att utveckla innovationer baserade på satellitbaserade data och tjänster. Detta är naturligtvis ett viktigt område med mycket hög innovationspotential men innebär ändå, enligt SvR, ett alltför begränsat perspektiv på hur rymdverksamhet kan bidra till utvecklingen av innovationer och ny teknik.

Utredningen behandlar nästan inte alls möjligheterna till mer generell tekniköverföring mellan rymdsektorn och andra samhällssektorer, vilket är en brist. Teknik som utvecklats för rymdsektorn som exempelvis lättviktsmaterial, vibrationsdämpande konstruktioner, robust elektronik eller sensorer för flöden eller temperatur kan mycket väl vidareutvecklas och finna innovativa tillämpningar utanför rymdsektorn.

Utredningen behandlar även nästan inte alls bemannade rymdfärder som en del av en svensk rymdverksamhet, vilket SvR anser är en strategisk brist. Även om Sveriges medverkan i ESAs eller NASAs bemannade rymdverksamhet hittills varit av liten omfattning, så finns det ändå stora möjligheter att delta i utvecklingen av bemannad rymdverksamhet från svensk sida genom innovations- och teknikutveckling oavsett hur många svenskar som deltar i bemannad rymdverksamhet.

Flera viktiga steg för att initiera kommersiellt bemannad rymdfart i Sverige har tagits av olika aktörer, främst avseende etableringen av en rymdturismverksamhet, och det är glädjande att utredningen i grunden ställer sig positiv till en sådan utveckling. SvR vill dock tillägga att det dessutom bör ses över vilka synergier som finns mellan etableringen av en rymdturismverksamhet i Sverige och andra avsättningar för kommersiell bemannad rymdfart, inte minst möjligheten att använda samma infrastruktur för forskningsbaserade, bemannade suborbitala flygningar. SvR anser att staten bör uppmuntra och stödja ett forskningsprogram för bemannade suborbitala rymdflygningar i forskningssyfte kopplat till initiativen kring etableringen av bemannad kommersiell rymdfart i Sverige.

Utvecklingen av livsuppehållande system för bemannad rymdfart är ett viktigt utvecklingsområde för rymdverksamhet, men är också ett område med hög innovations- och överföringspotential till andra samhällssektorer. Exempelvis kan rymdburna systemlösningar för t. ex vatten och luftrening också tillämpas mer generellt, inte minst för att bidra till industrins miljöanpassning och till en hållbar stadsutveckling.  

SvR vill uppmärksamma att det redan nu finns flera kunskapsintensiva teknikföretag vars produkter eller tjänster med mycket höga prestanda baseras på tekniköverföring från rymdverksamhet. Ett exempel på detta är Malmö-företaget Orbital Systems som utvecklat världens mest vatteneffektiva dusch, där vatten och värme återvinns, så att ca 5 liter vatten ger samma duscheffekt som 75 liter vatten i en konventionell dusch. Denna svenska innovation har utvecklats baserade på vattenreningssystem ombord på ISS.

Det omvända finns också att system med mycket innovativ teknik utvecklats för jordbundna tillämpningar, men som på sikt också skulle kunna bidra till teknikutveckling för bemannade och obemannade rymdfärder.  Ett exempel på detta är företaget Heliospectra, vars LED-baserade växthusbelysning med intelligenta sensorer som känner av växternas behov dels används i avancerade växthus, dels är en partner i tyska rymdflygstyrelsen DLRs utvecklingsprojekt EDEN om livsmedelsproduktion i rymden.  SvR menar att de tre rymdrelaterade ESA-stödda företagsinkubatorer (ESA Business Incubator Centers) som nyligen startat sin verksamhet i Sverige och Rymdstyrelsen bör uppmärksamma denna typ av kunskapsintensiva teknikföretag som en bas för att utveckla dessa och nya rymdrelaterade företag, produkter och tjänster.

När det gäller möjligheten att använda rymdverksamhet som en drivkraft för barn och ungdomar att intressera sig för och göra utbildningsval baserade på tekniska och naturvetenskapliga ämnen, nöjer sig utredningen med att ange målet att aktörerna inom svensk rymdverksamhet ska attrahera både flickor och pojkar till att söka tekniska och naturvetenskapliga utbildningar på gymnasienivå och eftergymnasial utbildning, och föreslår att Rymdstyrelsen ska följa upp detta.

SvR menar att detta är helt otillräckligt av två skäl. För det första så måste svensk rymdverksamhet ha en kontinuerlig kompetensförsörjning av främst tekniker och naturvetare, men även andra yrkeskompetenser. För det andra är det viktigt för rymdverksamhetens långsiktiga kontinuitet att ett intresse finns i samhället för denna, och att rymdverksamhetens förankring bland medborgare och politiker förblir långsiktigt god.

SvR vill uppmärksamma möjligheterna att använda aktiviteter, verktyg och processer från andra sakområden som med framgång använts för att öka barns, ungdomars och allmänhetens intresse och delaktighet i olika teknik- och vetenskapsområden, också för att arbeta med rymdverksamhet på liknande sätt. Några exempel på de möjligheter som då finns är

–          Genomförandet av events med rymdrelevans på t.ex. Tekniska Museet och de andra science centers runt om i landet.  

–          Utveckla pedagogiska verktyg för NO-lärare, och förmedla de betydande pedagogiska resurser och material för lärare som utvecklats av både NASA och ESA. 

–          Förstärkt närvaro på sociala media av Rymdstyrelsens och andra rymdaktörers aktiviteter.  

–          Genomföra hackatons om hur man kan använda öppna data från rymden i kombination med andra data för att låta ungdomar och unga vuxna utveckla intressanta appar och IT-tillämpningar. 

–          Stödja Citizen Science-projekt om att med stöd från forskare låta intresserade amatörer granska bilder från rymden och solsystemets månar och planeter. 

–          Tillämpa kopplingen rymd-miljö när det gäller Life Support-system för rymdverksamhet som en grund för studentverksamheter på gymnasium och högskola i kurser i miljöfrågor och hantering av vattenförsörjning, avloppsvatten, organiskt avfall och energi.  

–          Skapa en webbresurs för böcker, film och andra media för populärvetenskap och skönlitteratur med rymdanknytning. 

–          Skapa en webbaserad översikt över rymdrelaterade gymnasie- och högskoleutbildningar, och utbildningar med ett kunskapsinnehåll som har hög relevans för rymdverksamhet. Detta bör då inte omfatta bara rent tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, utan också utbildningar för exempelvis designers, arkitekter, ekonomer och verksamma inom media som kan relevans för rymdverksamhet och för de svenska rymdindustriföretagen och andra aktörerna inom rymdsektorn. 

Svenska Rymdsällskapet kan biträda aktörer inom rymdsektorn som vill utveckla och genomföra aktiviteter som stärker intresse för och kunskaper om rymdverksamhet hos barn, ungdomar, studerande och allmänhet